Slutreplik till Malin Thor Tureby om svensk-judisk historieforskning.

Följande artikel under temat “Etikbølgen i yrkesutdanning og praksis” beskriver och diskuterar etik och juridik i läraryrket med utgångspunkt i det dilemma som lärare själva anser vara ett av de svåraste enligt två svenska empiriska studier – att ingripa mot en kollega som handlar etiskt klandervärt mot elever. Artikeln diskuterar vidare den dygdetiska kritik mot regeletik som förekom vid tillkomsten av de etiska principerna. Vidare pekar den på de problem som följer av att lärarna är föremål för en tilltagande juridifiering. (...) En våg, en bølge, kan beröra endast ytan som en krusning eller vara en djupgående och energirik rörelse. För att använda den aktuella metaforen på mitt studieobjekt skulle jag vilja påstå att diskussionen av lärares yrkesetik och medvetenheten om svenska lärares etiska riktlinjer utvecklades till en våg av endast blygsam storlek. I dagsläget har den ersatts av en juridisk våg med stor kraft.Nyckelord: etik i läraryrket, etiska dilemman, juridifiering av lärarpraktikenEnglish summary: Teachers’ ethical dilemmas and the juridification of the Swedish schoolIn this article, ethics and law in the teaching profession are described and discussed, starting with the ethical dilemma that teachers point to as the most difficult, according to referred empirical studies – intervention when a colleague acts in an ethically incorrect way towards students. Furthermore the author discusses the critique coming from virtue ethics in relation to ethical principles and shows that even Aristotle suggests ethical principles under certain circumstances. Swedish teachers’ ethical principles had very little time to be achieved before an increasing juridification of teaching took place. This phenomenon is discussed in terms of professional autonomy and professional judgement. (shrink)

Den här uppsatsen handlar om fritt val (FV) tillåtelser (FVT). Jag går igenom den s.k. fritt val tillåtelser paradoxen och nämner några möjliga lösningar på denna. Därefter presenterar jag mitt eget förslag på hur man bör förstå tillåtelser av detta slag och hur man kan lösa (FVT) paradoxen. Jag tar upp några potentiella invändningar mot denna analys och visar hur dessa kan bemötas. Ibland har (FVT) paradoxen använts som ett argument emot s.k. standard deontisk logik (SDL). Jag argumenterar för att (...) man kan acceptera förekomsten av (FV) tillåtelser utan att behöva förkasta (SDL). Däremot pekar diskussionen på behovet av en kvantifierad deontisk logik. (shrink)