This article clarifies the fundamental difference between empirical and conceptual questions in education. In the ongoing debate about the role of philosophy of education, many authors either unreflectively assume or actively demand that philosophy of education should try to adapt to science. Through a discussion of the possibilities of a child to open up to educational processes the article illustrates how philosophical reflection on education fundamentally differs in character from empirical approaches. It suggests that one important task for philosophy of (...) education is to clarify what questions can be answered empirically from those that are constitutive of our understanding of education. Wittgenstein’s later philosophy is used as a central starting point in this article. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till religionsfilosofi. Den innehåller femton kapitel. Det första kapitlet är en allmän inledning till ämnet. Kapitel 2 tar upp några begreppsliga frågor. Vad är en religion? Det innehåller även en kort beskrivning av några vanliga religioner. Kapitel 3 handlar om språkfilosofiska frågor. Kapitel 4 handlar om religionssociologiska och religionspsykologiska frågor m.m. Kapitel 5 handlar om religiös monism, pluralism, relativism, naturalism m.m. Kapitel 6 handlar om (...) berättelser, myter m.m. Kapitel 7 handlar om fenomenologiska frågor. Kapitel 8 handlar om religiösa handlingar m.m. Kapitel 9 handlar om kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 10 handlar om metafysiska frågor. Kapitel 11 handlar om moralfilosofiska frågor. Kapitel 12 innehåller blandade övningar i predikatlogik. Kapitel 13 innehåller blandade övningar i relationell predikatlogik (med och utan identitet). Kapitel 14 innehåller blandade övningar i modallogik och deontisk logik. Kapitel 15 innehåller en sammanfattning. Den här boken innehåller många olika argument. Läsaren kan förhoppningsvis öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska deduktioner, samt att tänka och resonera logiskt, genom att studera dessa. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med någon god introduktionsbok till logik. För att förstå de logiska lösningarna i den här boken kan det vara bra att känna till vissa grundläggande logiska fakta och metoder. Boken innehåller tre olika metoder: sanningstabeller, naturlig deduktion och semantiska tablåer. OBS: Många argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i ”Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi”, även om den också innehåller många argument som är nya. (shrink)

Artificiell intelligens (AI) är ett ungt forskningsområde där många av de grundläggande problemen förefaller att vara av filosofisk art.1 Ämnet har sina filosofiska rötter dels i traditionen från Leibniz, Frege, Russell och Hilbert, som strävar efter att formalisera principerna för exakt tänkande, dels i den klassiska mekanismen: idén att människan är en maskin och att det mänskliga tänkandet är en mekanisk process. Som en första approximation kan vi säga att AI är det vetenskapliga studiet av hur man konstruerar och bygger (...) maskiner (datorer) som är intelligenta (eller uppvisar intelligent beteende). Det är lätt att se att denna forskning aktualiserar frågor av filosofiskt slag. Hit hör problem som rör tänkandets natur samt förhållandet mellan medvetandet och kroppen. Inom AI ses ofta datorns arbetssätt som en modell för människans kognitiva processer och man föreställer sig kanske att hjärnan är ett slags dator. Eftersom hjärnan liknas vid en dator och en dator tänks arbeta rent mekaniskt i enlighet med ett givet program (en given algoritm), så föreställer man sig att samma sak bör gälla för hjärnan. Analogin hjärna-dator leder till föreställningen att tänkande inte är något annat än en dators mekaniska manipulerande av symboler i enlighet med givna formella regler. Denna uppfattning om tänkandets natur förefaller samtidigt problematisk: mekanisk manipulation av symboler förutsätter ingen förståelse av symbolernas innebörd; genuint tänkande, å andra sidan, tycks förutsätta sådan förståelse. Ibland verkar också analogin hjärna-dator i den motsatta riktningen. Eftersom hjärnan liknas vid en dator och hjärnan har en mental dimension, så föreställer man sig kanske att samma sak måste gälla för vissa datorer: synen på hjärnan som en dator leder till tanken att det borde vara möjligt att konstruera datorer som bokstavligen tänker, känner och förnimmer. Man föreställer sig kanske att man skall kunna konstruera ett artificiellt medvetande. Vi är alla förtrogna med datorer som (i en viss mening) kan lösa förelagda uppgifter på ett intelligent sätt, men följer det därav att dessa datorer kan tänka? Inte tänker väl en schackspelande dator på schack? Hur intelligent dagens datorer än beter sig, så verkar det ändå inte rimligt att säga att de har tankar, känslor eller upplevelser. Men kan man utesluta att vi någon gång i framtiden kommer att kunna konstruera datorer som verkligen förstår, är medvetna, och tänker? Dessa frågor rymmer många begreppsliga oklarheter. Vad är intelligens, tänkande, förståelse, medvetande? Hur förhåller sig intelligens och tänkande till medvetandets fenomenella sida: upplevelser och känslor? Om vad slags ting är det meningsfullt att säga att de har intelligens, medvetande, mentala tillstånd, etc.? Är det meningsfullt att säga detta om en hjärna, en maskin, en dator? Vad menas med en maskin (dator)? Hur kan vi veta (avgöra) om ett ting har intelligens, tankar, känslor eller upplevelser? I denna uppsats avser vi att närmare belysa sambandet mellan filosofi och AI samt kritiskt granska några av AI-forskningens förutsättningar inom filosofi och logik. (shrink)

Denna artikel är den andra i en serie om två artiklar som introducerar astrobiologins filosofi. Detta är ett förhållandevis nytt och i Sverige nästan okänt forskningsfält som dock befinner sig i snabb tillväxt internationellt. Ämnet presenteras här i form av exempel på några centrala frågeställningar inom området. I den här artikeln presenteras några frågeställningar hemmahörande i praktisk filosofi.

Denna artikel är den första i en serie om två artiklar som introducerar astrobiologins filosofi. Detta är ett förhållandevis nytt och i Sverige nästan okänt forskningsfält som dock befinner sig i snabb tillväxt internationellt. Ämnet presenteras här i form av exempel på några centrala frågeställningar inom området. I den här artikeln presenteras några frågeställningar hemmahörande i teoretisk filosofi.

Den tredje earlen av Shaftesbury (1671–1713) var en av 1700-talets mest inflytelserika filosofer. Dialogen Moralisterna är Shaftesburys viktigaste verk, i vilket han undersöker den godhet, kärlek och skönhet som utmärker naturen och samhället. Med sin säregna blandning av moralfilosofi, estetisk teori och poesi intar Moralisterna en unik plats inom den europeiska upplysningen. -/- Karl Axelsson är lektor i estetik vid Södertörns högskola. Utöver själva översättningen bidrar han med en omfattande inledning om Shaftesburys filosofi, förklarande noter och hänvisningar till Shaftesburys övriga (...) verk. (shrink)

Vilka frågor kan vi besvara? Kommer vi någon gång att helt förstå den värld som omger oss? Finns det gränser för den naturvetenskapliga kunskap vi människor kan samla, eller har vi en vacker dag en "teori för allt"? De frågor människan söker svar på kan ha väldigt olika karaktär. Hur uppstod Universum? Finns Gud? Kan man se in i framtiden? Levde människor i Sverige före senaste istiden? Finns spöken? Var Hamlet vänsterhänt? Kan alla jämna tal skrivas som summan (...) av två primtal? Är alla paradoxer skenbara? Vissa frågor kan vi besvara redan nu, andra kan vi möjligen någon gång finna svaret på och vissa frågor är inte ens vettigt ställda. Några kan vi emellertid inte alls besvara. Jag kommer att diskutera några av de svår- eller olösliga frågorna om världen, om språket och inte minst om matematiken. Vi kommer att möta intressanta hinder. Ett är intraktabilitet; problemlösningen är alltför omfattande för att någonsin kunna utföras! Ett annat är att problemets lösning inte finns i det system problemet är formulerat i. (shrink)

Artikeln undersöker hur frågor om finlandssvenskhet och judiskhet kopplas samman, kontrasteras och diskuteras i intervjuer med personer som – på skiftande vis – identifierar sig med bägge identitetsmarkörer. Artikeln söker svara på frågan hur det svenska i Finland uppfattas av intervjupersonerna: rymmer detta också det judiska och känner de sig hemma i den föreställda finlandssvenskheten? Med vardagsreligiositet (_vernacular religion_) som analytisk ram söker artikeln belysa de svåra val som uppkommer i vardagen för personer som vill leva judiskt på svenska (...) i Finland idag, samt lyfter fram hur finlandssvenska kulturtraditioner värnas och förs vidare i judisk tappning i dagens Finland. (shrink)

Den moralfilosofiska traditionen har sina begränsningar. De frågor som stått i centrum för den moralfilosofiska diskussionen har ofta varit helt andra än de som människor i det praktiska livet har uppfattat som centrala moraliska problem. En viktig begränsning är att moralfilosofin, liksom beslutsteorin, nästan uteslutande har handlat om hur man hanterar välavgränsade problem där handlingsalternativen är givna. I det verkliga livet löser vi ofta moraliska problem genom att finna på nya handlingsalternativ, som inte fanns med från början.1 En annan (...) begränsning är att moralfilosofin till allra största delen har handlat om situationer där konsekvensen av de olika handlingsalternativen är välkänd. I det praktiska livet är det annorlunda. Vi vet sällan med säkerhet vad som kommer att bli följden av de olika alternativ som vi väljer mellan. Man kan också uttrycka detta så att moralfilosofin i huvudsak rör sig i en tänkt deterministisk värld, där man inte behöver räkna med någon slump. Detta är aningen märkligt mot bakgrund av det oerhörda genomslag som sannolikhetstänkande och på senare år även kaos har fått inom andra vetenskapsområden. Det finns naturligtvis förklaringar till detta moralfilosofins kvardröjande i en äldre världsbild. Redan i det deterministiska fallet uppstår svårhanterliga problem som man gärna ger sin odelade uppmärksamhet. Dessutom finns det en särskild disciplin, beslutsteorin, som behandlar beslut under risk och osäkerhet. Man har i allmänhet tänkt sig ett slags arbetsfördelning, där problemen med risk och osäkerhet utelämnas i moralfilosofin för att i stället hanteras inom beslutsteorin med rena rationalitetsprinciper (dvs. utan att moraliska principer är inblandade). Enligt min mening är denna arbetsfördelning inte hållbar. Betrakta t ex osäkerheten om hur klimatet kommer att förändras med nuvarande utsläppstrender för växthusgaser. Denna osäkerhet ger upphov inte enbart till ett problem om rationellt beslutsfattande utan också till moraliska problem.. (shrink)

En uppsättning yrkesetiska principer sätter ramar och ger riktlinjer för lärares verksamhet, men ofta är sådana principer i sig själva inte tillräckliga för att ge den vägledning som krävs för att lösa konkreta etiska problem. För det krävs också att läraren besitter färdigheter relevanta för att hantera etiska frågor, i synnerhet en förmåga till etiskt resonerande.

Sokrates var inte bara en filosofisk nydanare. Genom sitt sätt att involvera sina samtalspartners i den filosofiska processen var han också i hög utsträckning en pedagogisk nydanare. Hans pedagogiska grundidé var den så kallade majeutiska metoden – det vill säga ”barnmorskemetoden”. Med det menade han att han inte överförde sina egna färdiga tankar till den han talade med utan han hjälpte sin samtalspartner att föda sina egna tankar. Inom pedagogiken är det vanligt att använda den så kallade ”Sokratiska metoden” vilket (...) i sin enklaste form bara innebär att man ställer frågor till studenterna. Den här artikeln kommer emellertid att handla om en mer sofistikerad metod som används för begreppsanalys/begreppsdefinition i grupp. Metoden är inspirerad av Sokrates men skiljer sig också en del från hur Sokrates själv grep sig an sina dialoger – åtminstone så som de beskrivs av Platon. Artikeln innehåller en kort historisk och pedagogisk bakgrund men syftar framför allt till att utgöra en praktisk vägledning för genomförande av sokratiska dialoger i filosofiundervisningen. Artikeln bygger framför allt på mina egna erfarenheter av att använda Sokratisk Dialog i undervisningen vid Filosofiska institutionen vid Lunds universitet, Lunds Tekniska Högskola, Sveriges Lantbruksuniversitet och i det privata näringslivet. Artikeln vänder sig till alla som undervisar i filosofi på universitetet eller gymnasiet eller i filosofiska metoder för studenter vid andra utbildningar, t.ex. värdeteori, vetenskapsteori eller tillämpad etik för ingenjörer eller medicinare – eller i vilket annat ämne som helst där det förekommer begrepp som saknar en enkel och knivskarp definition men som är viktiga för ämnet. (shrink)

En este trabajo se analizan los documentales del período silente de la Revolución mexicana, específicamente aquellos que fueron realizados durante el fragor de la contienda armada entre 1910 y 1917. El objetivo es reflexionar acerca del modo en que las imágenes fílmicas contribuyeron a forjar el mito de la Revolución como mexicanidad y, a partir de esa mitificación, problematizar la temporalidad de las imágenes y su devenir social y político. Se sostiene que los documentales del período revolucionario favorecieron de manera (...) significativa (junto con otras prácticas culturales: pintura, literatura, teatro) la estructuración de un imaginario social que concibió la lucha armada como seña de identidad. El análisis de los documentales rodados durante el proceso revolucionario mostrará cómo esas imágenes fílmicas hicieron legible una historicidad de la Revolución y, al mismo tiempo, inscribieron una nueva matriz cultural que instituyó, por ejemplo, al campesinado rebelde como discurso sobre el cual construir esa nueva mexicanidad. De este modo, la Revolución como mexicanidad se instauró como un nuevo paradigma sociopolítico sobre el cual se cimentó el nacionalismo populista que se irá conformando como ethos cultural dentro de la sociedad mexicana a lo largo del siglo XX. (shrink)

Liv är ett centralt begrepp inom många forskningsområden, exempelvis inom biologi, astrobiologi, kemi och medicin, såväl som inom juridik, teologi och filosofi. Liv är också ett centralt tema i konsten. Det behandlas och begrundas i åtskilliga konstverk, i dikt, roman och film. Hur vi skall förstå, värdera och skydda livet, är oerhört fundamentala frågor. I framtiden kommer dessa frågor att bli än svårare och om möjligt ännu viktigare. Forskargrupper från hela världen arbetar idag med att skapa liv i (...) laboratoriet, leta efter liv i rymden och förse maskiner med egenskaper som tidigare bara har varit förunnade levande varelser, och utvecklingen går fort. Det är viktigt att vi samtidigt funderar över de utmaningar som detta innebär. Det kommer att ta tid att hitta sätt att leva i en värld där liv finns i former vi idag knappt kan föreställa oss och där gränsen mellan levande varelser och maskiner blir alltmer suddig. De beslut vi fattar idag kommer också att påverka utvecklingen inom samhälle, forskning och utveckling under lång tid framöver. -/- Den här boken är ett resultat av ett tvärvetenskapligt projekt vid Pufendorfinstitutet, Lunds universitet. Tolv forskare från lika många discipliner har ingått i projektet. Syftet har varit att belysa utmaningar som följer med utomjordiskt, artificiellt och syntetiskt liv. Det tvärvetenskapliga angreppssättet har gett oss möjlighet att belysa frågorna från alla upptänkliga vinklar, men också att hitta helt nya kombinationer av metoder och synsätt. Med tanke på livets mångsidighet och stora betydelse ur så många olika perspektiv, har detta grepp varit helt nödvändigt. -/- Vår förhoppning är att boken skall inspirera till nya tankar och diskussioner om liv. Boken vänder sig både till de som redan är intresserade och de som ännu inte har börjat fundera kring de utmaningar som utomjordiskt, artificiellt och syntetiskt liv innebär. (shrink)

Artikeln tar sin utgångspunkt i två aktuella exempel på krav på historisk rättvisa efter kolonialismen: forna Mau-Mau-kämpars krav på gottgörelse för britternas övergrepp på 1950-talet och hererofolkets krav till Tyskland på gottgörelse för det folkmord som ägde rum 1904–1907. Dessa exempel aktualiserar frågan om historisk rättvisa. Vad innebär historisk rättvisa? Vilka krav på historisk rättvisa är berättigade att ställa? Hur lång tid efter övergrepp och våld finns det skäl att kräva gottgörelse? Kan kraven ärvas till efterkommande generationer? Vem bör gottgöra (...) dem som drabbats? Dessa frågor måste besvaras för att man skall kunna ta ställning till krav på gottgörelse och rättvisa. Syftet med denna artikel är att identifiera och söka besvara en rad frågor som krav på gottgörande rättvisa efter kolonialismen ställer. Avslutningsvis diskuteras kraven från Mau-Mau-kämparna som var internerade i brittiska läger och hererofolkets krav på kompensation från Tyskland.Nyckelord: Gottgörande rättvisa, kompensation, kolonialism, herero, Mau-Mau, global rättvisa, historisk rättvisaEnglish summary: The Meaning of Historical Justice after ColonialismRecently, four Kikuyus and former Kenyan Mau-Mau fighters claimed compensation for castration, torture and rape committed in the British detention camps in the 1950s. Also recently, representatives of the Herero people went to Berlin to bring home skulls that Germans brought to Berlin after the genocide at the beginning of the Twentieth Century. The detentions and abuses of Kikuyu and the genocide of the Herero people are just two examples of offenses carried out by European nations during colonialism. Do these offenses have any reverberations today? Should we simply forget about the deeds that happened such a long time ago or do they raise any legal or moral questions?The concept of justice has two dimensions, distributional and rectificatory. This article focuses on the meaning and implication of rectificatory justice for historical wrongs. The simple idea that if A is harming B, A has to correct her act, i.e. the basic idea of rectificatory justice, presupposes a line of complicated assumptions when it is applied to specific historical incidences, for example colonialism.A model provides a basis for an explication of rectificatory justice. It is then applied to a discussion of rectification after colonialism. The questions of who can rightly claim rectification and who owes rectification, if there are temporal limitations to rectification and what rectification after colonialism would imply are discussed. The article ends with an explication of the meaning of rectificatory justice, an argumentation for why rectificatory justice is commendable and an assessment of the demands of the Mau-Mau-fighters and the Herero. (shrink)

El número que aquí presentamos no está exento de complicación y polémica. Entendemos que su hábitat natural es una revista del prestigio y carácter polifacético de la que nos acoge, por lo que los participantes nos hemos sumido, tras enviar nuestros trabajos, en un intelectual y silencioso recogimiento a la espera del posible fragor de ideas que pueda desencadenarse mañana. Las razones de esa complicación y esa polémica están claras: las realidades complejas exigen explicaciones y reflexiones no menos complejas, por (...) lo que nos enorgullece configurar un grupo de comentadores a la altura de lo comentado. En cuanto a la polémica, y por mucho que hubiéramos preferido poder hablar de debate intelectual, lo cierto y verdad es que alguna de las fundamentadas meditaciones que aquí se albergan despertarán, sin lugar a dudas, reacciones contrarias que, por otra parte, son tan lógicas como las ideas que las provocan, pues tan natural es el deber intelectual y científico de cuestionar, como el vértigo de quien percibe repentinas sacudidas en su zona de confort. (shrink)

Syftet med artikeln är att diskutera organiseringen av svensk nanoteknik och varför denna skiljer sig från de länder inom vilka det sker en mer sammanhållen aktörsmobilisering kring nanoteknik, och där tillväxtfokus i högre grad än i Sverige integreras med fokus på miljö och samhällsmässiga aspekter. Utvecklingen av svensk nanoteknik visar att vetenskaplig effektivitet inte nödvändigtvis betyder att frågor om innovation eller effekter av denna innovation också hanteras effektivt. Stora vetenskapsprogram drivs utan samordnande hantering av nanoteknik som innovationsobjekt. Forskning om (...) miljö och samhälleliga aspekter sker i liten skala och utan tydlig koppling till nanoteknikens innovationssystem. Förklaringar söks i den svenska modellens implikation för FoU i allmänhet och nanoteknik i synnerhet. Modellen är centrerad kring storindustrins behov och har sitt fokus på expertis. Sammantaget har Sverige haft svårt både att hantera nanoteknik som utvecklingsprojekt och att bredda diskussionen kring nanoteknik som samhällsprojekt. (shrink)

[This is an introductory metaethics textbook in Swedish.] Metaetiken behandlar filosofiska frågor om hur moraliska påståenden, moraliska uppfattningar, moraliska fakta och moralisk kunskap är beskaffade – liksom frågan om sådana fakta och sådan kunskap överhuvudtaget finns. I centrum för denna introduktionsbok står frågan om moralen är objektiv – hur ska denna fråga förstås och hur kan olika svar på den försvaras? I relation till denna fråga diskuteras en rad besläktade ämnen, bland annat gällande moralisk oenighet, förhållandet mellan moral och (...) vetenskap och frågan om moraliska övertygelser kan vara mer eller mindre rationella. Grundbok i metaetik är avsedd att användas vid universitetskurser i metaetik och relaterade ämnen. Framställningen kräver dock inga särskilda filosofiska förkunskaper, och boken kan därmed läsas av alla som är intresserade av ämnet. (shrink)

Ingemar Hedenius välkända och kontroversiella klassiker Tro och vetande utkom 1949. Den lade grunden för en av Sveriges mest omfattande kulturdebatter. Hedenius angrepp mot kristendomen, teologin och Svenska kyrkan blev mycket framgångsrikt och bokens skarpa argumentation förändrade den svenska religionskritiken i grunden. 1949 gavs Tro och vetande ut för första gången, men de frågor boken väcker och den diskussion den gav upphov till är tveklöst lika aktuella nu som då. Hedenius budskap om att bara tro på ”sådant som det (...) finns förnuftiga skäl att hålla för sant” är ännu ledstjärna för dem som värnar det sekulära samhället och vetenskapens roll. Tro och vetande har som få andra texter kunnat engagera en bred publik i en svår och viktig filosofisk diskussion. (shrink)

Artikelns utgångspunkt är att dagens biomedicinska samhälle ger upphov till frågor om teknikens möjligheter och risker. Avstamp tas i Ulrich Becks diskussion om att dessa motpoler föder en reflexiv modernitet. Ambitionen är att undersöka hur detta reflexiva tillstånd försiggår på ett individuellt plan, närmare bestämt inom en yrkesgrupp som bedriver omdebatterad biomedicinsk forskning. Den empiriska ingången är diskussioner om etik som författaren har haft med forskare från Lund Stem Cell Center. Forskarnas funderingar präglas av komplexitet och motsägelsefullhet. Å ena (...) sidan förekommer ifrågasättande av den egna forskningen, å andra sidan en pragmatisk inställning som innebär att den laboratoriestyrda verksamheten blir riktgivande. Artikeln visar hur reflexioner om etik får ringa betydelse för hur biomedicinsk kunskap produceras – snarare blir de redskap för forskarna att göra yrkesverksamheten kulturellt hanterlig. Artikeln betonar samtidigt att på sikt får reflexiva etiska samtal betydelse för forskningens praxis. (shrink)

Hur bör vi bete oss mot livsformer som är väldigt annorlunda än vi? Spelar det någon roll att de är annorlunda? Spelar det någon roll hur annorlunda? Etiken sysslar med många olika frågor som alla har att göra med hur vi bör hantera det faktum att det vi gör (eller inte gör) påverkar andra än oss själv. En fråga för etiken gäller vad som gör en handling rätt. Är det till exempel effekterna av handlingen, avsikten med handlingen, eller ligger (...) det i själva handlingen som sådan? En annan fråga för etiken är vad som har värde och ytterligare en är vilka olika slags värden det finns. Den fråga vi framför allt skall ägna oss åt här har att göra med vem man behöver ta etisk hänsyn till när man handlar eller fattar beslut, och varför. Man brukar fråga: ”Vad krävs för att vara ett moraliskt objekt” eller ”vad krävs för att ha moralisk status”? Det är två olika sätt att ställa samma fråga. I vårt fall skall vi försöka ta reda på om extrema livsformer kan ha moralisk status, det vill säga om vi måste ta hänsyn till dem när vi handlar eller fattar beslut som påverkar dem. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till metaetik. Den innehåller nio kapitel. Det första kapitlet är en allmän inledning till moralfilosofin. Det innehåller information om vad metaetik är och om hur metaetiken förhåller sig till den normativa etiken, till praktisk (eller tillämpad) etik och till deskriptiv moralfilosofi. Kapitel 2 handlar om språkfilosofiska frågor. Kapitel 3 handlar om medvetandefilosofiska frågor. Kapitel 4 behandlar kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 5 handlar om metafysiska frågor. Kapitel (...) 6 handlar om logiska frågor. Kapitel 7 handlar om övriga metaetiska frågor, om relativism, objektivism och subjektivism. Kapitel 8 innehåller blandade övningar i predikatlogik. Kapitel 9 innehåller blandade övningar i modallogik och deontisk logik. Den här boken innehåller en stor mängd argument. Genom att studera dessa kan läsaren öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska härledningar, samt att tänka och resonera logiskt. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med en eller flera introduktionsböcker till logik, som behandlar olika fundamentala logiska fakta och metoder. OBS: De flesta argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi eller i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i ”Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi”, även om den också innehåller många argument som är nya. -/- Produkt information Publicerad: Juni 24, 2021 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 448 sidor. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till kunskapsfilosofi (epistemologi eller kunskapsteori). Den innehåller tio kapitel. Det första kapitlet är en allmän inledning till kunskapsfilosofi. Kapitel 2 handlar om kunskapens natur. Vad är kunskap? Kapitel 3 tar upp olika berättigandeteorier. Vad är vi berättigade att tro? Kapitel 4 handlar om kunskap, sanning och sannolikhet. Kapitel 5 handlar om kunskapens möjlighet. Kan vi veta någonting? Kapitel 6 handlar om kunskapens källor. Hur får vi kunskap? Kapitel 7 (...) handlar om kunskapens eventuella begränsningar och om epistemiska och doxastiska normer och värden. Kapitel 8 berör olika metaepistemologiska frågor. Kapitel 9 innehåller blandade övningar i predikatlogik och kapitel 10 innehåller blandade övningar i epistemisk logik och modallogik. Den här boken innehåller många olika argument. Läsaren kan förhoppningsvis öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska deduktioner, samt att tänka och resonera logiskt, genom att studera dessa. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med någon god introduktionsbok till logik. För att förstå de logiska lösningarna i den här boken kan det vara bra att känna till vissa grundläggande logiska fakta och metoder. Boken innehåller tre olika metoder: sanningstabeller, naturlig deduktion och semantiska tablåer. OBS: De flesta argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i ”Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi”, även om den också innehåller många argument som är nya. -/- Produkt information Publicerad: Maj 4, 2022 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 562 sidor. (shrink)

Ett urval essäer, reportage, recensioner och insändare. De behandlar existentiella frågor, kapprustningen, idén om en stundande ekokatastrof och visar nya sidor hos den nordiska filosofins superstjärna. Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.[Bokinfo].