A comparison of nineteen taxa of teleost fishes suggests the gradual acquisition of systems of upper jaw protrusion in the course of fish evolution. However, in view of the loss of protrusion in several groups of advanced teleosts the biomechanicsof protrusile jaws are analysed based on the hydrodynamics of suction feeding. Calculations show that protrusion may reduce the energy otherwise spent in a feeding act to get the predator's mouth as near to the prey in the same time with about (...) 80%. Other generalized advantages and disadvantages of upper jaw protrusion are explained. Detailed ecological data to calculate the balance between pros and cons of jaw protrusion of a particular species in its habitat are still lacking. There is no incompatibility between presence and disappearance of protrusile jaws in fish and current neo-darwinistic theories of evolution. (shrink)

El presente artículo presenta los nuevos e importantes descubrimientos en la terraza litoral al pie del oasis de niebla, a partir de Noviembre de 2003, que junto a estudios anteriores conforman un cuadro general bastante completo de los patrones de asentamiento, modus vivendi, costumbres y actividades económicas de los antiguos pobladores costeros del norte de Chile, que reafirman la enorme importancia que adquirió el ecosistema de oasis de niebla costero en el género de vida, tipos de asentamiento y desplazamientos de (...) los cazadores-recolectores marinos del litoral norte. (shrink)

Hur bör vi bete oss mot livsformer som är väldigt annorlunda än vi? Spelar det någon roll att de är annorlunda? Spelar det någon roll hur annorlunda? Etiken sysslar med många olika frågor som alla har att göra med hur vi bör hantera det faktum att det vi gör (eller inte gör) påverkar andra än oss själv. En fråga för etiken gäller vad som gör en handling rätt. Är det till exempel effekterna av handlingen, avsikten med handlingen, eller ligger det (...) i själva handlingen som sådan? En annan fråga för etiken är vad som har värde och ytterligare en är vilka olika slags värden det finns. Den fråga vi framför allt skall ägna oss åt här har att göra med vem man behöver ta etisk hänsyn till när man handlar eller fattar beslut, och varför. Man brukar fråga: ”Vad krävs för att vara ett moraliskt objekt” eller ”vad krävs för att ha moralisk status”? Det är två olika sätt att ställa samma fråga. I vårt fall skall vi försöka ta reda på om extrema livsformer kan ha moralisk status, det vill säga om vi måste ta hänsyn till dem när vi handlar eller fattar beslut som påverkar dem. (shrink)

Through this paper, we convey a comparative analysis of how Google Inc. and the Free Software Foundation Europe (FSFE) discursively construct and contest Android, a dominant mobile operating system. Methodologically, we use political discourse theory to engage in the textual analysis; identify and compare key signifiers and nodal points across the exemplary texts from the two actors, and interpret their meaning vis à vis contextual insights about the political economy of Android’s production. Albeit being marketed as ‘the first truly open (...) platform’ for mobiles, through our analysis we find Google’s definition of open source practices strictly conditional. We argue that Google’s usage of compatibility rhetorically as well as techno-legally justifies the conglomerate’s control over the platform. By contrast, the discursive moment by free software activists, through a campaign ‘Free Your Android’ deconstructs the discourse on open source and attempts to politicize the access to code in the mobile domain. This is done by extending from the well-known developer’s four freedoms onto users’ privacy, due to personal character of mobile devices. Such articulation of free software in relation to privacy of user data is a new development and arguably has a potential to contribute to widening support to the movement. (shrink)

Pride is a status-related self-conscious emotion. The present study aimed to investigate the nature of status behind pridein four studies with using the two-facet model of pride, status maintenance strategies and with differentiating subjective social status (SSS) and objective social status (OSS). In Study 1 and 2 we used questionnaire methods with structural equation modeling (SEM) in order to identify the relationship patterns between SSS, OSS, status maintenance strategies and pride. In Study 3 and 4 we used vignette methods and (...) SEM to identify these links. All four studies gave evidence for the SSS  prestige status maintenance strategy  authentic pride relationship pattern. Similarly consistent result was found regarding the dominance status maintenance strategy  hubristic pride link. Depending on the assessment method (questionnaire vs. vignette) and the evaluative frame of reference (self vs. other), OSS was related to either authentic and hubristic pride, only hubristic pride, or neither of them. Based on these results, one thing can be taken for granted: pride is a subjective status-related emotion. However, the present results suggest that it is not necessarily true for objective social status. (shrink)

Det er muligens ikke lenger et spørsmål om, men når mennesker med Downs syndrom ikke lenger finnes blant oss. Moderne medisinsk teknologi brukt i masseundersøkelser av gravide, tilsier at det nesten ikke behøver å bli født mennesker med Downs syndrom i fremtiden. I den politiske debatten i flere av de nordiske landene er dette kontroversielt. Det handler om et samfunn der det er plass til alle, hevdes det. På samme tid tas moderne genteknologi i bruk for bl.a. å forhindre at (...) mennesker disponert for Huntingtons sykdom eller arvelig brystkreft blir født. Om noen generasjoner kan slike sykdommer være utryddet. Dette påkaller imidlertid ikke henvisninger til «sortering» og «seleksjon». I denne artikkelen undersøkes de viktigste forutsetningene for hvorfor fosterdiagnostikk på noen indikasjoner vekker etisk debatt, mens det ikke skjer i andre tilfeller. Det argumenteres for at den medisinske forståelsen av alvorlighetsgrad ved en sykdom/funksjonshemming ikke gir oss nøkkelen til å forstå den etiske bekymringen rundt seleksjon. Identitets- og anerkjennelsesproblematikk, hevdes det, er kjernen i kontroversene rundt fosterdiagnostikk i Norden. Derfor står det noe vesentlig på spill i fosterdiagnostikkdebatten. Men bare for noen grupper. (shrink)

För att kunna känna igen liv när vi hittar det och för att veta hur vi skall leta behöver vi ha en uppfattning om vad liv är. Att försöka konstruera en definition av liv hjälper oss också att formulera våra tankar kring vad liv är. De flesta av oss har nog en intuitiv uppfattning av vad liv är, och kan i de flesta situationer utan problem skilja ut vad som är levande från vad som inte är det. Det finns dock (...) situationer när det inte är fullt så enkelt. Man är till exempel inte överens om huruvida virus är liv. Virus kan föröka sig och genomgår evolution men de har ingen egen metabolism vilket många hävdar är en nödvändig egenskap för att vara levande. Numera finns det också datorprogram som har vissa egenskaper gemensamma med sådant som vi normalt kallar liv. De kan till exempel föröka sig och genomgå en slags evolution. Däremot är de inte uppbyggda av DNA, och dessutom är de ju tillverkade av oss. Trots detta finns det de som vill hävda att datorprogram kan vara levande. Å andra sidan finns det desto fler som förnekar det. Många förnekar också att levande datorprogram alls är möjligt. De som gör det kan till exempel hävda att liv måste ha en viss form av kemisk bas eller vara ett resultat av naturligt urval i motsats till urval baserat på regler som vi människor har konstruerat. När man diskuterar utomjordiskt liv så blir det ofta ännu svårare att avgöra vad som är levande än när vi diskuterar liv här på jorden. Utomjordiskt liv kommer förmodligen att vara väldigt olikt det vi normalt kallar liv men någonting bör det ju ha gemensamt med livet på jorden för att det skall vara befogat att använda beteckningen liv om båda. När man letar efter liv i extrema miljöer här på jorden, och i ännu högre grad när man letar efter liv på andra himlakroppar, är det av avgörande betydelse att man har någon slags uppfattning om vad liv är. Det finns framför allt två skäl till det. Det ena är att man behöver kunna avgöra om det man hittar är liv. Det andra är att vi behöver bestämma oss för hur och var vi skall leta (resurserna för att leta efter liv är ju inte obegränsade). Man behöver till exempel välja rätt slags instrument som reagerar på rätt saker. För att kunna göra det behöver man veta vilka egenskaper man skall leta efter, det vill säga man behöver veta vad liv är. (shrink)

Who are computer hackers? What is free software? And what does the emergence of a community dedicated to the production of free and open source software--and to hacking as a technical, aesthetic, and moral project--reveal about the values of contemporary liberalism? Exploring the rise and political significance of the free and open source software movement in the United States and Europe, Coding Freedom details the ethics behind hackers' devotion to F/OSS, the social codes that guide its production, and the political (...) struggles through which hackers question the scope and direction of copyright and patent law. In telling the story of the F/OSS movement, the book unfolds a broader narrative involving computing, the politics of access, and intellectual property. E. Gabriella Coleman tracks the ways in which hackers collaborate and examines passionate manifestos, hacker humor, free software project governance, and festive hacker conferences. Looking at the ways that hackers sustain their productive freedom, Coleman shows that these activists, driven by a commitment to their work, reformulate key ideals including free speech, transparency, and meritocracy, and refuse restrictive intellectual protections. Coleman demonstrates how hacking, so often marginalized or misunderstood, sheds light on the continuing relevance of liberalism in online collaboration. (shrink)

Språket vårt utgjør en stor del av vår identitet. Det er et redskap for kommunikasjon med andre mennesker, men også med oss selv. Vi uttrykker oss gjennom språket, og vi tenker ved hjelp av språket. Men hva er egentlig språk? Gjennom å ta for meg to vesensforskjellige tilnærminger til dette spørsmålet ønsker jeg å vise at det synet vi har på språk, har stor filosofiske betydning. Dette er fordi et språksyn nødvendigvis vil få konsekvenser for hvordan vi tenker om beslektede (...) filosofiske spørsmål, som blant annet: -/- – Hva er forholdet mellom språk og verden? -/- – Hva er sannhet? -/- – Hvordan får vi kunnskap om verden? -/- – Hva gjør vi når vi bruker språk? -/- – Hva er vår rolle som språkbrukere? -/- – Hvordan lærer vi språk? -/- Det er to ting som er viktig å avklare om vinklingen av denne artikkelen: Det første er at når jeg her velger å skissere to ulike filosofiske syn på språk, er det for å belyse de spørsmålene jeg har satt opp ovenfor, snarere enn å angripe eller fremme konkrete filosofiske teorier. Det andre er at når jeg her skriver om forholdet mellom språk og verden, og vår rolle som språkbrukere, vil jeg ta for gitt at dette omfatter alle naturlige språksystemer. Poengene mine er derfor ment å ha overføringsverdi til tegnspråk i sin alminnelighet, og selvfølgelig også til norsk tegnspråk. Dette innebærer at det jeg sier om ord, like gjerne kan sies om tegn. Målet med artikkelen er først og fremst å vise at språket må forstås som et gjennomgripende erkjennelsesmiddel i vårt møte med verden. (shrink)

Purpose This study investigates the impact of open-source software (OSS) on the sustainability of academic library services in Bangladesh. It aims to understand how OSS can address budget constraints, technological demands and the need for enhanced service delivery in these libraries. Design/methodology/approach An in-depth qualitative research approach was used, involving semi-structured interviews with library administrators, IT staff and librarians from various academic institutions across Bangladesh. Findings The study reveals that OSS adoption is primarily driven by financial imperatives and the need (...) for flexible, customizable solutions tailored to specific institutional needs. Key benefits identified include significant cost savings, improved customization and flexibility of services and enhanced community support and collaboration. However, challenges such as a lack of in-house technical expertise, resistance to change among staff and stakeholders and inadequate IT infrastructure impede successful OSS implementation. Practical implications To harness the full potential of OSS, academic libraries must invest in capacity building through targeted training programs, improve IT infrastructure and foster a culture of collaboration and knowledge-sharing within the library community. These strategies are essential to overcoming existing barriers and ensuring long-term sustainability. Originality/value This research contributes to the understanding of OSS’s role in enhancing the sustainability of academic library services. It provides practical recommendations for academic libraries seeking to leverage OSS for improved service delivery and operational efficiency. (shrink)

Om människan någon gång kommer att få förmågan att skapa nya livsformer, hur kommer det att påverka livets värde? Detta är en fråga som kan vara en källa till oro när man diskuterar konstgjort liv, men är oron befogad? I ett försök att svara på den frågan kommer jag att gå igenom några möjliga skäl till varför förmågan att skapa konstgjort liv skulle hota livets värde, och se om de verkligen ger oss skäl att oroa oss.

Free/Libre Open Source Software (FLOSS) development teams provide an interesting and convenient setting for studying distributed work. We begin by answering perhaps the most basic question: what is the social structure of these teams? We conducted social network analyses of bug-fixing interactions from three repositories: Sourceforge, GNU Savannah and Apache Bugzilla. We find that some OSS teams are highly centralized, but contrary to expectation, others are not. Projects are mostly quite hierarchical on four measures of hierarchy, consistent with past research (...) but contrary to the naive image of these projects. Furthermore, we find that the level of centralization is negatively correlated with project size, suggesting that larger projects become more modular, or possibly that becoming more modular is a key to growth. The paper makes a further methodological contribution by identifying appropriate analysis approaches for interaction data. We conclude by sketching directions for future research. (shrink)

Many journals and publishers employ online submission systems to process manuscripts. In some cases, one “template” format exists, but it is then molded slightly to suit the specific needs of each journal, a decision made by the editor-in-chief or editors. In the past few years, there has been an increase in the number of cases in which OSSs have been abused, mostly by the authorship, either through the creation of fake identities or the use of false e-mail accounts. Although the (...) abusive or fraudulent authors are at fault in such cases, the fact that such cases remained undetected for so long is of concern. Moreover, the current OSSs are imperfect, have security issues and may not be able to detect false information, except through post-submission verification. Sting operations, which involve the submission of false manuscripts with false identities and false affiliations, are no less unethical, and those who abuse the publishing protocol deserve to be as reprimanded as those who abuse OSSs. Finally, I question the ethics of editors or publishers creating OSS accounts on behalf of reviewers prior to obtaining their explicit permission. doi: 10.5294/pebi.2016.20.2.3. (shrink)

Migranter som fortsetter å oppholde seg i et land etter avslag på søknad om opphold, eller som unnlater å søke om oppholdstillatelse, utfordrer det juridiske rammeverket for nasjonalstater og statsborgerskap. I denne artikkelen diskuteres livssituasjonen til migranter uten lovlig opphold opp mot normativ kosmopolitisk teori om universelle rettigheter. Dette er belyst i internasjonal litteratur, men i mindre grad innenfor en norsk kontekst. Vi tar i denne artikkelen for oss tre empiriske eksempler: tilværelsen i såkalte ventemottak, tilværelsen utenfor ventemottakene og tilværelsen (...) for barn uten lovlig opphold. Gjennom eksemplene diskuterer vi rettighetsspørsmål i migrantenes liv. Vi viser hvordan menneskerettighetene ikke er tilstrekkelige for å ivareta migrantenes velvære, og hvordan rettigheter migrantene faktisk har, ikke fremstår som reelle fordi det oppleves som risikabelt å benytte seg av dem. Artikkelen setter normativ kosmopolitisk teori i perspektiv ved å diskutere den konkrete situasjonen til migrantene, og spør til slutt hva som kan være konsekvensene av at rettigheter blir ulikt fordelt?Nøkkelord: rettferdighet, rettigheter, migrasjon, ulovlig opphold, kosmopolitismeEnglish summary: Without legal residency = no rights? A discussion of the situation of migrants who have settled without official authorisation, in light of the normative theory of justiceMigrants who continue to reside in a country after having received a negative answer to their residence application, or who stay without registering themselves in the first place, challenge the legal framework of national states and citizenship. In this article, we illustrate the situation of migrants without legal residence in light of normative cosmopolitan theory focusing on the universality of rights. We discuss three empirical contexts: life in the so-called waiting reception centers, life outside the waiting reception centers, and the situation of children without legal residence. We illustrate how human rights are not sufficient to protect migrants' well-being and how actual rights do not appear to be so because it is perceived as risky to use them. The article puts normative cosmopolitan theory in perspective by discussing the specific situation of migrants without legal residence, and it closes with the question of what happens if rights are unevenly distributed. (shrink)

Moderne teknologi gir fantastiske muligheter for menneskelig formering. Mange som tidligere ikke kunne få barn, eller som fikk syke barn, kan nå hjelpes. Samtidig reiser mulighetene en rekke vanskelige moralske spørsmål, som ikke har enkle svar – ofte fordi de bunner i grunnleggende etiske motsetninger. Denne artikkelen gir en kort oversikt over de mulighetene som tre typer teknologier gir: assisterende, seleksjonsfremmende og egenskapsendrende teknologier. Deretter peker den på noen av de viktige moralske spørsmålene som disse teknologiene reiser i betydningen «Hvordan (...) bør teknologiene brukes»? Så stilles spørsmålet: Hvordan skal vi begrunne bruken? Dette spørsmålet peker på en rekke grunnleggende etiske utfordringer. Det er disse utfordringene som gjør at de moralske spørsmålene sjelden finner solide og stabile svar, men til stadighet blusser opp i til dels heftige offentlige debatter. I tillegg løfter artikkelen frem flere moralske spørsmål som er glemt eller gjemt. Spørsmålene som vi ikke stiller kan ofte fortelle oss like mye om oss selv og våre verdier, som de spørsmålene som drøftes eksplisitt. De moralske spørsmålene – samt de underliggende etiske utfordringene og de glemte spørsmålene – kan forklare hvorfor debattene ofte står på stedet hvil, og hva vi må jobbe med for å komme videre i drøftingene av moderne reproduksjonsteknologi. Vi synes å være teknologiske helter som er fremragende på teknikk, men elendige på etikk. Målet er å forhindre at vi blir tragiske helter som går til grunne på våre beste egenskaper. Nøkkelord: reproduksjonsteknologi, assistert reproduksjon, invitro-fertilisering, fosterdiagnostikk, genredigering, sortering, abortEnglish summary: Ethical challenges with newer reproductive technology Modern technologies provide fascinating opportunities for human reproduction. Many persons previously infertile, or who risked having diseased children, can now have healthy children. At the same time, these technological opportunities also raise a wide range of moral questions, which rarely have easy answers. One reason for this is that they are based on profound ethical challenges. This article sets out to give a short overview of three types of technologies: assisting, selective, and characteristic-changing technologies. It goes on to highlight some of the important moral questions raised by these technologies. The third part addresses the basic ethical challenges lurking behind the moral questions and debates. The fourth part addresses some forgotten or hidden questions, arguing that these are telling and important. The article ends with arguing that many of the basic ethical challenges and the unaddressed questions can explain why debates on reproductive technologies are so heated and static. We appear to have become technological giants, but ethical infants. Accordingly, we should try to avoid becoming tragic heroes succumbing to our very best abilities. (shrink)

Bakgrunn: Preimplantasjonsgenetisk diagnostikk er en genetisk undersøkelse av befruktede egg før de settes inn i livmoren i forbindelse med assistert reproduksjon. Hensikten med PGD er å unngå at det fremtidige barnet får en alvorlig arvelig sykdom, og at par som på grunn av arvelig sykdom har vansker med å få barn, kan få avkom. PGD er kontroversielt og et sentralt tema for den pågående vurderingen og revisjonen av bioteknologiloven.Metode: Paradoksteori anvendes for å identifisere og analysere noen av kontroversene ved PGD. (...) Det skilles mellom tilsynelatende paradokser, antinomier og aporier. Materialet er offentlige dokumenter, debattinnlegg og faglitteratur.Resultater: Det finnes en rekke tilsynelatende paradokser på PGD-ens område, slik som at PGD gjøres selv om det er svært liten sannsynlighet for at det blir født et alvorlig sykt barn, og at det gjøres PGD for mindre alvorlige sykdommer når forutsetningen for PGD er alvorlig arvelig sykdom. Samtidig finnes det også antinomier: At PGD gir rett til helsehjelp uten at det eksisterer noen pasient, og at PGD gjennomføres selv ved høye kostnader og lav suksessrate. Om embryoet og fosteret har moralsk status og rett på beskyttelse, synes å utgjøre en apori.Konklusjon: Å formulere moralske utfordringer som paradokser kan være en fruktbar måte å tydeliggjøre utfordringer og motsetninger på. Dessuten kan det styre innsatsen: Vi bør bestrebe oss på å rydde opp i tilsynelatende paradokser, jobbe hardere med grunnlagsutfordringene ved antinomier og til en viss grad akseptere motsetningene ved aporiene.Nøkkelord: Preimplantasjonsgenetisk diagnostikk, paradoks, antinomi, aporiEnglish summary: PGD's ParadoxesBackground: Pre-implantation genetic diagnosis is a genetic test of embryos before implantation as part of in vitro fertilization. The purpose of using PGD is to help people avoid having children with serious genetic disease and to help those with genetically based infertility to have children. PGD has been controversial and is assessed as part of the revision of the Norwegian biotechnology act.Method: Paradox theory is used to identify and analyse controversies with PGD. It distinguishes between resolvable paradoxes, antinomies and aporias. The material comprises official documents, public debates, and professional publications.Results: Many resolvable paradoxes are identified with PGD, such as that PGD is done even in cases where there is very little chance that a seriously ill child will be born and in case of diseases that are not considered to be «serious inheritable disease,» as required by the law. At the same time, there are antinomies: PGD is subsumed within a patient's rights even if there is no patient, and PGD is done even when the success rate is low and the expenses are high. Whether the embryo and the foetus have a right to protection appears to be an aporia.Conclusion: Analysing moral problems in terms of paradoxes may be a fruitful way of displaying challenges and conflicts. Moreover, it may give focus and direction to our endeavours. That is, we should try to resolve the resolvable paradoxes and work harder with the conflicts of the antinomies, and, to a certain extent, to accept the antagonisms of the aporias. (shrink)

This paper outlines a critical, textual approach for the analysis of the relationship between different actors in information technology (IT) production, and further concretizes the approach in the analysis of the role of users in the open source software (OSS) development literature. Central concepts of the approach are outlined. The role of users is conceptualized as reader involvement aiming to contribute to the configuration of the reader (to how users and the parameters for their work practices are defined in OSS (...) texts). Afterwards, OSS literature addressing reader involvement is critically reviewed. In OSS context, the OSS writers as readers configure the reader and other readers are assumed to be capable of and interested in commenting the texts. A lack of OSS research on non-technical reader involvement is identified. Furthermore, not only are the OSS readers configured, but so are OSS writers. In OSS context while writers may be empowered, this clearly does not apply to the non-technical OSS readers. Implication for research and practice are discussed. (shrink)

I den moderna straffrättsliga diskussionen framhålls det ofta att straff ska utdömas på rationella och inte emotionella grunder. Rättssystemet ska sålunda inte hänge sig åt “primitiva hämndaktioner” utan systematiskt arbeta för att förebygga brott och mänskligt lidande. Förutom att ett sådant synsätt har tydliga utilitaristiska förtecken så innehåller det också starka retoriska inslag eftersom det sätts likhetstecken mellan brottsprevention och rationalitet, medan moralisk indignation och krav på rättvisa endast beskrivs i termer av primitiva, emotionella hämndbegär. I den här artikeln har (...) jag för avsikt att genom en analys av vedergällningsbegreppet visa att vedergällningens logik är rotad i vårt sätt att förhålla oss moraliskt till varandra – att den är ett uttryck för vår livsform. Jag kommer vidare att försöka åskådliggöra att vedergällningen är moraliskt sofistikerad snarare än primitiv. Slutligen kommer jag att framhålla att vedergällningens logik är en viktig komponent i vårt straffbegrepp, men att vedergällning och straff ändå måste särskiljas. Jag vill redan nu klargöra att jag i artikeln utgår från en analys av vår “vardagliga” användning av begreppsom ‘hämnd’, ‘vedergällning’ och ‘straff’. Det betyder att jag högst medvetet har valt att inte utgå från en teoretisk filosofisk diskussion om straffets rättfärdigande. Jag vill heller intepresentera någon ny form av retributivistisk teori, utan nöjer mig med att göra anmärkningar om hur vi faktiskt använder de begrepp som här särskådas. (shrink)

In his published work and even more in conversations, Tarski emphasized what he thought were important philosophical aspects of his work. The English translation of his more philosophical papers [56m] was dedicated to his teacher Tadeusz Kotarbinski, and in informal discussions of philosophy he often referred to the influence of Kotarbinski. Also, the influence of Leiniewski, his dissertation adviser, is evident in his early papers. Moreover, some of his important papers of the 1930s were initially given to philosophical audiences. For (...) example, the famous monograph on the concepotf truth ([33”], [35b]) was first given as twol ectures to the Logic Section of the Philosophical Society in Warsaw in 1930. Second, his paper [33], which introduced the concepts of co-consistency and co-completeness as well as the rule of infinite induction: was first given at the Second Conference of the Polish Philosophical Society in Warsaw in 1927. Also [35c] was based upon an address given in 1934 to the conference for the Unity of Science in Prague; C361 and [36a] summarize an address given at the International Congress of Scientific Philosophy in Paris in 1935. The article [44a] was published in a philosophical journal and widely reprinted in philosophical texts. This list is of course not exhaustiveb ut only representative of Tarski’s philosophical interactions as reflected in lectures given to philosophical audiences, which were later embodied in substantial papers. After 1945 almost all of Tarski’s publications and presentations are mathematical in character with one or two minor exceptions. This division, occurring about 1945, does not, however, indicate al oss of interest in philosophical questionbsu t is a result of Tarski’s moving to the Department of Mathematics at Berkeley. There he assumed an important role in the development of logic within mathematics in the United States. (shrink)

Purpose This research aims to develop a conceptual framework that explores the influence of open-source software (OSS) on the sustainability of library services within the context of academic libraries in Bangladesh. Design/methodology/approach The study uses a comprehensive research methodology that includes literature review and analysis to construct a robust conceptual framework. This study investigates the various dimensions of OSS adoption and its impact on library service sustainability. Findings The research findings reveal the critical factors and mechanisms through which OSS can (...) positively affect the sustainability of library services. This study identifies key drivers and challenges associated with the adoption of open-source solutions in the context of Bangladesh academic libraries. Practical implications The framework developed in this research offers practical insights for academic libraries in Bangladesh seeking to adopt OSS solutions. This study guides how to leverage these technologies to enhance the sustainability of library services in a cost-effective and efficient manner. Originality/value This study contributes to the academic literature by presenting a novel conceptual framework tailored to the unique context of Bangladesh academic libraries. This study adds value by addressing the specific challenges and opportunities related to OSS adoption and its implications for library service sustainability in this region. (shrink)

Many journals and publishers employ online submission systems to process manuscripts. In some cases, one “template” format exists, but it is then molded slightly to suit the specific needs of each journal, a decision made by the editor-in-chief or editors. In the past few years, there has been an increase in the number of cases in which OSSs have been abused, mostly by the authorship, either through the creation of fake identities or the use of false e-mail accounts. Although the (...) abusive or fraudulent authors are at fault in such cases, the fact that such cases remained undetected for so long is of concern. Moreover, the current OSSs are imperfect, have security issues and may not be able to detect false information, except through post-submission verification. Sting operations, which involve the submission of false manuscripts with false identities and false affiliations, are no less unethical, and those who abuse the publishing protocol deserve to be as reprimanded as those who abuse OSSs. Finally, I question the ethics of editors or publishers creating OSS accounts on behalf of reviewers prior to obtaining their explicit permission. doi: 10.5294/pebi.2016.20.2.3. (shrink)

Liv är ett centralt begrepp inom många forskningsområden, exempelvis inom biologi, astrobiologi, kemi och medicin, såväl som inom juridik, teologi och filosofi. Liv är också ett centralt tema i konsten. Det behandlas och begrundas i åtskilliga konstverk, i dikt, roman och film. Hur vi skall förstå, värdera och skydda livet, är oerhört fundamentala frågor. I framtiden kommer dessa frågor att bli än svårare och om möjligt ännu viktigare. Forskargrupper från hela världen arbetar idag med att skapa liv i laboratoriet, leta (...) efter liv i rymden och förse maskiner med egenskaper som tidigare bara har varit förunnade levande varelser, och utvecklingen går fort. Det är viktigt att vi samtidigt funderar över de utmaningar som detta innebär. Det kommer att ta tid att hitta sätt att leva i en värld där liv finns i former vi idag knappt kan föreställa oss och där gränsen mellan levande varelser och maskiner blir alltmer suddig. De beslut vi fattar idag kommer också att påverka utvecklingen inom samhälle, forskning och utveckling under lång tid framöver. -/- Den här boken är ett resultat av ett tvärvetenskapligt projekt vid Pufendorfinstitutet, Lunds universitet. Tolv forskare från lika många discipliner har ingått i projektet. Syftet har varit att belysa utmaningar som följer med utomjordiskt, artificiellt och syntetiskt liv. Det tvärvetenskapliga angreppssättet har gett oss möjlighet att belysa frågorna från alla upptänkliga vinklar, men också att hitta helt nya kombinationer av metoder och synsätt. Med tanke på livets mångsidighet och stora betydelse ur så många olika perspektiv, har detta grepp varit helt nödvändigt. -/- Vår förhoppning är att boken skall inspirera till nya tankar och diskussioner om liv. Boken vänder sig både till de som redan är intresserade och de som ännu inte har börjat fundera kring de utmaningar som utomjordiskt, artificiellt och syntetiskt liv innebär. (shrink)

Martin Heidegger regnes som den mest innflytelsesrike filosofen i det 20. århundre. Det er også kjent at han hadde nazistiske sympatier og var medlem av NSDAP i perioden 1933-1945. Utgivelsen av Svarte hefter (Schwarze Hefte) - hans filosofiske dagbøker skrevet i perioden fra 1931-1975 - gir et mer detaljert bilde av Heideggers nazisme. Vi får en tydelig dokumentasjon ikke bare av hans dyrking av Hitler og nasjonalsosialismen, men også av et verdenssyn preget av antisemittisme. I heftene kan vi lese flere (...) konspiratoriske passasjer om en ±metafysisk jødedom?, der jødene er representanter for en verdensomspennende instrumentell rasjonalitet som har banet vei for materialisme og kapitalisme.I lys av dette må vi revurdere vårt forhold til Heidegger som filosof og stille oss følgende spørsmål: Skal vi lese alt Heidegger skrev, i lys av hans tid som nazist? Eller er tenkningen av et slikt format at den uansett går fri fra Heideggers politiske engasjement?Denne antologien er et forsøk på å gå inn på disse spørsmålene. Foruten oversettelser av blant annet deler av Svarte hefter fra tysk til norsk, får vi perspektiver fra en rekke internasjonalt anerkjente Heidegger-forskere som analyserer Heideggers politiske engasjement, antisemittisme, sivilisasjonskritikk og religionskritikk. (shrink)

Hur verkar glömskan i samhällets och människors minne? Vilka kunskaper och erfarenheter glöms bort och försvinner, medvetet eller omedvetet, också inom forskarsamhället? Varför, hur, med vilka medel och med vilka konsekvenser? Hos den enskilda individen kan glömskan bero på olika sjukdomstillstånd. I vissa politiska sammanhang kan glömska vara ett försåtligt maktmedel. I dagens forskarsamhälle har publiceringsaktiviteten accelererat genom datoriseringen. Inom många kunskapsområden kan forskningen därför te sig som ett isberg, där endast ett fåtal arbeten sticker upp över ytan, refereras och (...) kommuniceras. Vad finns av viktigt vetande under ytan och hur förhåller vi oss till det övergripande - eller underliggande - behovet av "knowing-what-is-known"? (shrink)

Mat er så mangt, som David Kaplan påpeker i innledningen til The Philosophy of Food, blant annet næring, natur, kultur, et sosialt gode, åndelighet, begjærsgjenstand og estetisk objekt. Ikke minst er det et politisk tema på så mange måter. Derfor inviterte vi til et temanummer om matens etikk, for det er lite som berører våre liv så sterkt og fundamentalt som mat. Det er et område som til alle tider har hatt tydelige etiske regler, både hva man kan og ikke (...) kan spise, men også hvordan man skal behandle mat. I Første Mosebok står det: «Med svette i ansiktet skal du spise ditt brød». Vi gjør oss fortjent til å spise gjennom vårt arbeid. Til det er det også knyttet sterke tradisjoner rundt det å dele mat, takke for den, behandle den med respekt og ikke la noe gå til spille. Dette er tradisjoner som står stadig svakere ettersom vår kontakt med opphavet til mat i jordbruk, jakt og fiske blir svekket. Vi står ikke lenger i et direkte og intimt forhold til maten i vår del av verden, og det får betydning for matens etikk. (shrink)

This book presents a systematic philosophical and historical analysis of operating systems (0S). The discussion starts with the evolution of OSs since before their birth. It continues with a comprehensive philosophical analysis grounded in technical aspects. Coverage looks at software and (where appropriate) hardware as well as their historical developments. The authors not only offer historical and philosophical reflections on operating systems. They also explore the programs they coordinate and trace the epsitemic and ontological consequences of their designs. Each chapter (...) investigates one or more overlapping fragments of this fascinating history. These include: the birth of the UNIX system and the development of early systems and prototypes; a conceptual analysis of the plurality of systems; an investigation into business, ethical, and aesthetics aspects related to operating systems; and logical principles of formal languages. This book will interest researchers from a diversity of backgrounds. It will appeal to historians, philosophers, as well as logicians and computer scientists who want to engage with topics relevant to the history and philosophy of programming and more specifically that of operating systems. (shrink)

Hva er egentlig håp? Hva gjør vi egentlig når vi håper på noe? Den internasjonalt anerkjente filosofen Lars Fr. H. Svendsen vender denne gangen blikket mot håpet - og det er ikke helt uten grunn. Vi trenger det kanskje mer enn noensinne. Den ukrainske befolkningens reaksjon på russernes invasjon i februar 2022 vekket til live en gammel idé hos Lars Fr. H. Svendsen om å skrive en håpets filosofi. I mangfoldet av følelser i den ukrainske befolkningen, som raseri, fortvilelse og (...) sorg, så var det håpet som sto fremst - håpet om at de ville kunne stå imot angrepet fra den russiske overmakten og bevare friheten. I Håpets filosofi tar Svendsen oss med på en reise i filosofihistorien og viser hva de mest sentrale tenkerne har skrevet om håp. Som alltid med skarpe analyser, innsikt og snert fra en av våre beste formidlere av filosofi. (shrink)

Zum 65. Geburtstag des Kolner und Brusseler Agyptologie-Professors Philippe Derchain gratulierten ihm seine Freunde Kollegen und Schuler mit 33 Beitragen aus dem Gebiet der Religions- und Geistesgeschichte des Alten Agyptens: H. Altenmuller, J. Baines, E. Blumenthal, W. Boochs, M. Broze, Fr. de Cenival, W. Decker, M. Derchain-Urtel, E. Doetsch-Amberger, E. Graefe, J.Gw. Griffiths, M. Heerma van Oss, W. Helck, M. Herb, J.M. Kruchten, D. Kurth, Fr. Labrique, A. Loprieno, M. Malaise, D. Meeks, H. De Meulenaere, J. Quaegebeur, B. Radomska, U. (...) Rossler-Kohler, H.J. Thissen, CL. Traunecker, U. Verhoeven, P. Vernus, M. Weber, W. Westendorf, W. Wettengel, E. Winter, J. Zandree (+). Ein Schriftenverzeichnis Philippe Derchains und diverse Indices beschliessen den Band. (shrink)

The ethical governance of the global Internet is an accelerating global phenomenon. A key paradox of the global Internet is that it allows individual and collective decision making to co-exist with each other. Open source software (OSS) communities are a globally accelerating phenomenon. OSS refers to groups of programs that allow the free use of the software and further the code sharing to the general and corporate users of the software. The combination of private provision and public knowledge and software, (...) and the seeming paradox of economic versus social motivations have stimulated a wide debate between researchers and policymakers. In this article, we analyze OSS communities from the viewpoint of "intrinsic motivation," knowledge creation, and collective Internet governance. We believe that the growth of global OSS has fundamental implications for business ethics and the governance of the global Internet in the twenty-first century. (shrink)

Enligt ett realistiskt synsätt kan ett påstående vara sant trots att det inte ens i princip är möjligt att veta att det är sant. En sanningsteoretisk antirealist kan inte godta denna möjlighet utan accepterar en eller annan version av Dummetts vetbarhetsprincip: (K) Om ett påstående är sant, så måste det i princip vara möjligt att veta att det är sant. Det kan dock förefalla rimligt, även för en antirealist, att gå̊ med på̊ att det kan finnas sanningar som ingen faktiskt (...) vet (har vetat, eller kommer att veta) är sanna. Man kan därför tänka sig att en antirealist skulle acceptera principen (K) utan att därför gå med på den till synes starkare principen: (SK) Om ett påstående är sant, så måste det faktiskt finnas någon som vet att det är sant. Ett mycket omdiskuterat argument – som ytterst går tillbaka till Alonzo Church, men som först publicerades i en uppsats av Frederic Fitch i Journal of Symbolic Logic 1963 – tycks emellertid visa att principen (K) implicerar principen (SK). Anta nämligen att (K) är sann, medan (SK) inte är det. Men om (SK) är falsk, så finns det ett påstående som är sant men som ingen faktiskt vet är sant. Anta nu att p är ett sådant påstående. Låt Kp betyda att någon vet att p är sant. Det galler alltså̊ att p är sant samtidigt som Kp inte är det. Betrakta nu påståendet (p ∧ −Kp). Enligt antagandet är detta påstående sant. Enligt (K) måste det då vara möjligt att någon vet att (p ∧ −Kp). D.v.s., det måste vara möjligt att påståendet K(p ∧ −Kp) är sant. Men i så fall är det också̊ möjligt att påståendet Kp ∧ K−Kp är sant, vilket i sin tur implicerar att det är möjligt att Kp ∧ −Kp är sant, vilket ju är absurt. Således kan inte (K) vara sann samtidigt som (SK) är falsk. Vi tycks således kunna sluta oss till att (K) implicerar (SK). I uppsatsen diskuterar jag några olika sätt att undgå̊ Church-Fitch paradoxala slutsats. Ett tillvägagångssätt är att ersätta kunskapsoperatorn med en hierarki av kunskapspredikat. Ett annat är baserat på distinktionen mellan faktisk och potentiell kunskap och ett förkastande av den vanliga modallogiska formaliseringen av principen (K). Den senare typen av lösning betraktas både från ett realistiskt och ett icke-realistiskt perspektiv. Utifrån denna analys kommer jag fram till slutsatsen att vi, vare sig vi är realister eller antirealister rörande sanning, kan sluta oroa oss för vetbarhetsparadoxen och ändå uppskatta Church-Fitchs argument. (shrink)

Vilka frågor kan vi besvara? Kommer vi någon gång att helt förstå den värld som omger oss? Finns det gränser för den naturvetenskapliga kunskap vi människor kan samla, eller har vi en vacker dag en "teori för allt"? De frågor människan söker svar på kan ha väldigt olika karaktär. Hur uppstod Universum? Finns Gud? Kan man se in i framtiden? Levde människor i Sverige före senaste istiden? Finns spöken? Var Hamlet vänsterhänt? Kan alla jämna tal skrivas som summan av två (...) primtal? Är alla paradoxer skenbara? Vissa frågor kan vi besvara redan nu, andra kan vi möjligen någon gång finna svaret på och vissa frågor är inte ens vettigt ställda. Några kan vi emellertid inte alls besvara. Jag kommer att diskutera några av de svår- eller olösliga frågorna om världen, om språket och inte minst om matematiken. Vi kommer att möta intressanta hinder. Ett är intraktabilitet; problemlösningen är alltför omfattande för att någonsin kunna utföras! Ett annat är att problemets lösning inte finns i det system problemet är formulerat i. (shrink)

In this paper we suggest the use of ontological structures as an appropriate tool for describing the foundations of reality. Every vertex of this structure, representing a fundamental entity in the universe, is completely and solely characterized by its connections to the other vertices in the structure. The edges of this structure are binary compounds of the FEs, and are identified with the elementary particles. The combinations including more than 2 connected vertices correspond to composite particles. The principles according to (...) which the OSs are designed Philosophy of the natural sciences, VHP Tempsky, Vienna, 1989; Shoshani in Phys Essays 4:566–576, 1991; Shoshani in Phys Essays 11:512–520, 1998) are discussed in Sect. 2, and the simplest OSs having the minimal number of vertices, and thus represent the simplest universe, are given in Sect. 3. This section also describes an OS that includes an infinite number of vertices that might represent the space–time points. This structure imparts a new meaning to space–time, detached from their intuitive grasp :285–292, 2010). Section 4 is devoted to show how to ascribe intrinsic properties to the fundamental entities by using their inter-connections in the OS. The predictive power and explanatory capacity of this theory, named Apriorics :126–130, 2014) are briefly described in Sects. 3 and 4. (shrink)